Vattenkraft – en viktig del av framtidens energi

På Skellefteå Kraft har vi arbetat med vattenkraft i över 100 år. Det är en del av vår historia men också en viktig del av framtidens energi.

För en effektiv vattenkraftproduktion med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt, investerar vi löpande i forskningssamarbeten och insatser för biologisk mångfald.

Från norrländska älvar, till hela Sverige

Cirka två tredjedelar av den elenergi Skellefteå Kraft producerar kommer från vattenkraft. Vår vattenkraft kommer från de mäktiga älvarna i norr. I dag driver vi 17 större och 11 mindre anläggningar, de flesta nära vårt huvudkontor i Skellefteå.

Se vilka våra anläggningar är

Skellefteälven

Krångfors
Byggår: 1928, 1948 och 1973
Eleffekt: 65 MW
Normal årsproduktion: 320 GWh

Selsfors
Byggår: 1944 och 1975
Eleffekt: 62 MW
Normal årsproduktion: 260 GWh

Finnfors
Byggår – gamla stationen: 1908
Byggår – nya stationen: G1 1955 och G2 1979
Eleffekt: 42 MW
Normal årsproduktion: 232 GWh

Granfors
Byggår: 1952 och 1965
Eleffekt: 39 MW
Normal årsproduktion: 203 GWh

Rengård
Byggår: 1970
Eleffekt: 35 MW
Normal årsproduktion: 200 GWh

Båtfors
Byggår: 1961 och 1962
Eleffekt: 48,6 MW
Normal årsproduktion: 188 GWh

Grytfors
Byggår: 1968
Eleffekt: 31 MW
Normal årsproduktion: 189 GWh

Rebnis
Byggår: 1974
Eleffekt: 64 MW
Normal årsproduktion: 142 GWh

Bergnäs
Byggår: 1989
Effekt: 8 MW
Normal årsproduktion: 30 GWh

Slagnäs
Byggår: 1989
Effekt 7 MW
Normal årsproduktion: 32 GWh

Sädva
Byggår: 1985
Eleffekt: 31 MW
Normal årsproduktion: 117 GWh

Indalsälven

Sällsjö
Byggår: 1962
Eleffekt: 160 MW
Normal årsproduktion: 350 GWh

Piteälven

Sikfors
Byggår: 1990
Eleffekt: 33 MW
Normal årsproduktion: 139 GWh

Umeälven

Klippen
Byggår: 1994
Eleffekt: 27 MW
Normal årsproduktion: 100 GWh

Småskalig vattenkraft

Agnäs
Byggår: 1950
Effekt: 0,85 MW
Normal årsproduktion: 5,3 GWh

Bruksforsen
Byggår: G3 1980, G1 och G2 tidigt 1900-tal
Effekt: 0,82 MW
Normal årsproduktion: 4,5 GWh

Bygsiljum
Byggår: 1986
Effekt: 1,37 MW
Normal årsproduktion: 5 GWh

Falmarksforsen
Byggår: 1992
Effekt: 0,68 MW
Normal årsproduktion: 3,1 GWh

Fredriksforsen
Byggår: G1 tidigt 1900-tal, G2 1976
Effekt: 0,87 MW
Normal årsproduktion: 5 GWh

Hednäs
Byggår: 1977 och 1995
Effekt: 2,2 MW
Normal årsproduktion: 9 GWh

Mjödvattsforsen
Byggår: 1992
Effekt: 0,6 MW
Normal årsproduktion: 2,6 GWh

Petiknäs
Byggår: 1918 och 1988
Effekt: 0,76 MW
Normal årsproduktion: 3,6 GWh

Storforsen
Byggår: 1952 och 2007
Effekt: 5 MW
Normal årsproduktion: 23 GWh

Stormyrforsen
Byggår: 1976
Effekt: 0,38 MW
Normal årsproduktion: 1,8 GWh

Sågforsen
Byggår: G1 tidigt 1900-tal, G2 1979
Effekt: 0,76 MW
Normal årsproduktion: 4 GWh

Åman Övre
Byggår: 1950
Effekt: 0,45 MW
Normal årsproduktion: 1,3 GWh

Älglund
Byggår: 1985
Effekt: 6,5 MW
Normal årsproduktion: 30 GWh

 

Så fungerar vattenkraften

Vattenkraften är förnybar och en del av ett naturligt kretslopp, där energin utvinns ur vattnet som flödar i våra älvar. Vattenkraften är en energikälla vi kan lagra och styra, vilket är centralt för att bibehålla ett stabilt elsystem. När regn faller och snö smälter under de varma årstiderna, ökar flödena. Då sparar vi vattnet i dammar och magasin, för att sedan kunna släppa på och skapa energi när den behövs som mest under de kalla vintrarna.

Lär dig mer om hur vattenkraft fungerar

Solen är den främsta källan till vattenkraft. När den värmer upp ytvatten i sjöar och hav, dunstar det och bildar moln, som sedan släpper nederbörd i form av snö eller regn på högt belägna platser. På vägen tillbaka ner mot sjöar och hav kommer nederbörden via åar och älvar till vattenmagasin intill kraftverken där vi producerar vår el.

vattenkraftverk_sa_funkar_det

Våra vattenkraftverk utnyttjar alltså fallhöjderna och flödena i våra älvar. Detta kallas lägesenergi och uppstår när vattnet förflyttar sig från en högre (1) nivå till en lägre. För att få större nivåskillnad och bättre kontroll byggs dammar (1) i anslutning till vattenkraftverken.

För att ta till vara på lägesenergin får vattnet passera en turbin (2) i vattenkraftverket. Vattnet strömmar mot ett skovelblad som då roterar och skapar rörelseenergi som omvandlas till elektrisk ström i en generator (3).
Från generatorn går sedan strömmen vidare till en transformator (4) som höjer spänningen och sedan skickar ut strömmen i elnätet.

vattenkraft_damm

1. I vattenkraftverkets damm har vattnet sin högsta nivå.

vattenkraft_turbin

2. Vattnet passerar kraftverkets turbin.

vattenkraft_generator

3. Generatorn omvandlar turbinens rotation till elektrisk ström.

vattenkraft_transformator

4. Transformatorn ökar spänningen på strömmen så att den kan skickas lång väg genom elnätet.

Nyttan med vattenkraft

Vattenkraften är en lagringsbar, klimatvänlig och förnybar energikälla som går att reglera och planera. Det gör den till en av Sveriges viktigaste naturtillgångar. Vattenkraften spelar en viktig roll för att Sverige ska nå målet om en 100 procent förnybar energiproduktion till år 2040.

Storskalig vattenkraft

I takt med att kärnkraften avvecklas kommer vattenkraften att bli ännu viktigare som garant för effektbalans och stabilitet i det svenska energisystemet. Vattenkraften är den mest resurseffektiva metoden och är dessutom 100 procent förnybar. Den har också fördelen att den kan regleras både i stunden och över längre tid beroende på efterfrågan.

I Energiöverenskommelsen från 2016 betonas att vattenkraften ska ska värnas, ha en fortsatt hög produktion och att en utbyggnad ska ske främst genom effektutbyggnad i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Det går att öka vattenkraftens effekt med drygt 20 procent utan att bebygga nationalälvarna eller ta nya fallhöjder i anspråk. Ett faktum som kommer att göra stor skillnad i arbetet mot en 100 procent förnybar energiproduktion.

Vattenkraften är förnybar och klimatvänlig men har en negativ påverkan på vattendragets närmiljö. Därför tycker vi på Skellefteå Kraft att det är viktigt att branschen tar ansvar för att lindra de negativa effekterna genom att miljöåtgärder i första hand genomförs där de gör mest nytta samtidigt som man säkerställer fortsatt produktion på andra områden. En nationell prioritering kommer att göras för att säkerställa att områdena med högsta miljövärden och lägst påverkan på tillgången till vattenkraftsel prioriteras först.

Vi på Skellefteå Kraft ställer oss därför bakom den nya lagstiftning som innebär att vattenkraftverken ska få nya miljötillstånd enligt miljöbalken och att branschen ska bidra till flera investeringar för att förbättra vattendragens ekologiska status.

Branschen har också startat en gemensam fond – Vattenkraftens miljöfond. Den har till syfte att skapa en solidarisk finansiering för de miljöåtgärder som drabbar vissa kraftverk hårdare än andra.

Småskalig vattenkraft

Skellefteå kraft har 12 anläggningar under 1,5MW vilket räknas som småskalig vattenkraft.  De står för en liten del av vår totala produktion men fyller en viktig funktion i det sammantagna elsystemet eftersom den är förnybar, stabil och förutsägbar.

En stabil elproduktion kommer att bli ännu viktigare då kärnkraften fasas ut och elsystemet blir 100 procent förnybart. Sol- och vindkraft är energikällor som står för en allt större del av energiproduktionen. Men eftersom det är svårt att förutspå både väder och vind behöver vi vattenkraftens reglerbarhet och förutsägbarhet för att få stabilitet och säkerhet i energiproduktionen.

Här spelar den småskaliga vattenkraften en viktig roll för hela elsystemets pålitlighet.

Eftersom många av de småskaliga kraftstationerna är från tidigt 1900-tal har de dessutom, enligt Riksantikvarieämbetet, höga kulturhistoriska värden.

Vattenkraftens miljöpåverkan

Vattenkraften har många fördelar. Den nyttjar ett naturligt kretslopp, är helt förnybar och har därför liten klimatpåverkan vilket gör den till en viktig energikälla för framtiden. Samtidigt finns miljöutmaningar för en hållbar vattenkraftsproduktion.

Så påverkas miljön

Vattenkraften är lagrings- och och reglerbar, vilket möjliggör användningen av andra väderberoende, icke reglerbara, energikällor som vind och solkraft i energisystemet. Samtidigt finns miljöutmaningar för en hållbar vattenkraftsproduktion.

Det handlar framför allt om hur kraftstationer och dammar påverkar miljön och den biologiska mångfalden i och omkring vattendragen. Förändringar i vattennivåer och flöden påverkar livsmiljön för växter och djur i vattnet och strandzonen, och dammar påverkar fiskarnas möjligheter att vandra.

Insatser för att värna biologisk mångfald
I samarbete med branschen, myndigheter, forskare och intresseorganisationer driver vi ett omfattande arbete med åtgärder för att behålla en bra miljö kring våra anläggningar och värna den biologiska mångfalden. Att anlägga och utveckla fiskvägar som gör det lättare för fisken att passera kraftstationerna är ett komplext och viktigt arbete. Genom studier och undersökningar utvecklar vi kunskapen om hur påverkan och konsekvenser faktiskt ser ut, och vilken typ av åtgärder som ger bäst effekt.

Så här jobbar vi för att behålla den naturliga miljön

Tillsammans med branschen driver vi forskningsprojekt där vi studerar miljöeffekter och metoder för att minimera påverkan vid vattenkraft. Några exempel på åtgärder är:

  • att installera en ny typ av turbin som är anpassad för att leda fiskyngel på sidan
  • att bygga vandringsvägar som gör det möjligt för fiskarna att simma förbi anläggningarna
  • att utreda vår faktiska regleringspåverkan (flöden som varierar) och vad som krävs för att minska den

Omfattande miljölagstiftning

Nationell och internationell lagstiftning ställer också stora miljökrav på oss som vi måste följa vid byggande och drift av en vattenkraftsanläggning.

Vattenkraften regleras av en omfattande miljölagstiftning. Förutom Miljöbalken ställer EU:s ramdirektiv för vatten krav på god ekologisk status eller potential i alla vatten. Så kallade Vattendomar anger villkor för varje anläggning och damm, exempelvis vilka vattennivåer ett magasin ska ha, vilket styr hur och när vi får använda vattnet. Inga avvikelser har anmälts till länsstyrelsen under 2017.

Beredskap för oljeutsläpp

Vi utvecklar och underhåller våra anläggningar löpande så att de inte ska orsaka oljeutsläpp. Särskilda riskanalyser har också gjorts för varje vattenkraftanläggning. Skulle ett oljeutsläpp trots allt ske finns vattenkraftproducenter för att så snabbt som möjligt ta reda på utsläppet och minimera skadan. Skellefteå Kraft och övriga energibolag investerar i utrustning och de lokala räddningstjänsterna står för beredskap och specialutbildad personal.

Modellen har utvecklats av oss för Skellefteälven och sedan spridits till andra platser. Utrustning har nu med samma upplägg även köpts in till Piteå älv i samverkan med Piteå räddningstjänst.

Säkra dammar i första rummet

Skellefteå Kraft har ansvar för att underhålla och arbeta med säkerhetsfrågor vid de dammanläggningar som vi äger eller använder för kraftproduktion.

Läs mer om vårt arbete med säkerhet

Vårt arbetssätt styrs såväl av egna ambitioner och krav i Miljöbalken som energibranschens riktlinjer för dammsäkerhetsarbete. Vid ett fåtal av våra dammar skulle ett dammhaveri få stora konsekvenser för samhället medan det, vid de flesta anläggningar, skulle ge en lokal och övergående påverkan. Vårt mål är att alla våra dammar ska vara säkra.

Vi har en intern organisation som kontinuerligt jobbar med dammsäkerhet. Underhåll, tillståndskontroll och riskanalyser genomförs löpande och systematiskt. De risker som identifieras hanteras genom ökad övervakning, förändrade rutiner eller genom att de byggs bort. Genom att följa branschens riktlinjer försäkrar vi oss om att vi använder den bästa tekniken och genom att bygga med säkerhetsmarginal står vi väl rustade för framtiden. Vi följer och bidrar i den mån vi kan till de utvecklingsprojekt som genomförs i branschen för att tillsammans bli bättre.

Vattenkraftens roll i framtidens energisystem

I framtiden, med en ökad andel vind och sol i produktionsmixen bedömer vi att vattenkraften i högre grad behöver finnas för att reglera obalanser och utgöra reservkapacitet när de väderberoende kraftkällorna inte levererar.

Vattenkraftens bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga

Som ett inspel till den pågående energikommissionen har Skellefteå Kraft räknat ut hur vattenkraften skulle kunna bidra till ökad kapacitet och betydelse för att vara en viktig reglerresurs för det framtida kraftsystemet.

Läs vår rapport Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga (pdf).

Läs mer om vårt påverkansarbete och omvärlden

Vi utvecklar vår vattenkraft

Vattenkraftens miljöfond

Framtidens elproduktion i vattenkraften ska både anpassas till moderna miljökrav och möjliggöra omställningen till ett elsystem baserat på 100 procent förnybar energi. Därför har åtta vattenkraftföretag, däribland Skellefteå Kraft, tagit initiativet till att bilda en ny miljöfond som ska finansiera nödvändiga miljöåtgärder för omställningen av vattenkraftsverksamheter under en 20-årsperiod. Miljöinsatserna ska gynna såväl fiske och turism som lokal utveckling, och verkar för att både nationella och internationella miljömål uppnås.

Läs mer om miljöfonden.

Samverkansprojekt Rickleån

Skellefteå Kraft är tillsammans med bland annat. Skellefteå kommun, Robertsfors kommun och Mellanbygdens vattenråd med i Samverkansprojekt Rickleån. Samverkansprojektet leds av Länsstyrelsen i Västerbotten. Syftet är att genom dialog och samverkan lyfta frågan hur olika aktörer gemensamt inom Rickleåns avrinningsområde kan arbeta för att uppfylla normen ”God ekologisk status” i vattnet. Projektet arbetar med att kartlägga nuläget samt att ta fram och prioritera åtgärder för att uppnå god ekologisk status i Rickleån.

Läs mer på: https://www.samverkanricklean.se/

Ny teknik för småskalig vattenkraft i Bruksforsen

Under 2014 deltog vi tillsammans med andra kraftföretag och Luleå tekniska universitet i ett projekt för att utveckla en ny typ av miljöaccepterad småskalig vattenkraftanläggning i Bruksforsen i Robertsfors.

Syftet var att utveckla småskalig vattenkraft som är både ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Vi installerade en ny typ av turbin som ska underlätta nedströmsvandringen för fisk och som inte kräver oljor för drift. När oljor och måste användas finns det risk att de läcker ut och förorenar vattnet kring kraftverket.

Läs mer om projektet i Bruksforsen

Förbättrad fiskvandring vid Hednäs kraftstation

Under 2014 startade vi ett tvåårigt projekt vid Hednäs kraftstation. Syftet med projektet är att förbättra fiskvandringen förbi stationen eftersom den befintliga fisktrappan, trots löpande justeringar sedan början på 2000-talet, inte fungerar tillfredsställande. I projektet samarbetar vi med fiskevårdsområdena i Åbyälven, Älvräddarna, Östersjölaxälvar i samverkan, berörda kommuner och länsstyrelsen.

Läs mer om vad som händer i Hednäs

Till toppen
Images, css and javascript optimized via IISpeed by We-AMP