Vindkraft – en förnybar kraftkälla på frammarsch

Vindkraften är en viktig del i vår strävan för att 100 procent av den energi vi producerar ska komma från förnybara energikällor. Det är en helt förnybar energikälla och den energi som går åt till att bygga ett vindkraftverk jobbar kraftverket efter starten igen på bara åtta månader.

Vi arbetar noggrant med de utmaningar som kommer med vindkraften, främst att människor, djurliv och växtlighet i närhet till vindkraftverk kan störas. Exempelvis väljer vi så långt det är möjligt att bygga våra vindkraftverk i områden utan fast boende personer.

Lär dig mer om miljön och vindkraften

Vi samarbetar även med externa aktörer för att säkerställa vilka följder vindkraften får för området där kraftverken byggs. Under hela projekttiden genomför vi ett omfattande kontrollprogram där Länsstyrelsen, oberoende forskare och konsulter inom respektive område belyser eventuella problem och lär oss hur vi motverkar dem.

En miljö- och kostnadsmässig fördel med vindkraft är att det inte tillkommer några kostnader för att ta fram råvaror; vinden är en oändlig resurs som naturligt kommer till kraftverken. Vid kärn-, olje- eller kolkraftverk tillkommer kostnader och utsläpp i samband med att föra råvarorna till produktionsplatsen.

Slutbilden av vindkraften, miljön och kostnader är mycket positiv. Under ett vindkraftsverks livstid producerar det så pass mycket energi att den energi som går åt till att bygga, driva och avveckla det endast motsvarar 3 procent av den totala produktionen.

Hur fungerar vindkraft?

Vindkraftverkens källa till energi är vinden, en oändlig kraftkälla. Vindkraftverket fångar rörelseenergin i vinden och omvandlar den till elektrisk energi.

Vindkraft fungerar såklart bara när det blåser. Därför är denna energikälla ett bra komplement till andra källor, exempelvis vattenkraft. De dagar det blåser mindre kan vattenkraften producera mer, och vice versa. En positiv aspekt är att det blåser mest på vintern, då vi också behöver mest energi. Vindkraften ger alltså mest när den också behövs som mest.

Upptäck tekniken bakom vindkraft

Så här går det till när vind blir till elektricitet:

1. Det blåser! Vindens rörelseenergi sätter vindkraftverkets turbinblad i rörelse.
2. Via en axel och en växellåda förs kraften över till en generator.
3. Generatorn omvandlar kraften till elektrisk energi.
4. Den elektriska energin leds från vindkraftverket vidare i nätet.

Vinden och kraften – så hänger de ihop

Som bäst tar vindkraftverken upp 80 procent av det teoretiska maxuttaget ur vinden. Om vindhastigheten fördubblas, då åttadubblas vindenergin.
När det blåser över 15 meter per sekund klarar verken inte av att ta tillvara mer än en mindre del av energiinnehållet. Blåser det över 25 meter per sekund måste vindkraftverken stanna (vilket de gör automatiskt) för att de inte ska slitas för hårt och gå sönder. Eftersom vindstyrkan ökar ju högre upp i luften man kommer, placeras turbinbladen i dagens vindkraftverk som regel på ungefär 100 meter höga torn.

109 vindkraftverk

I dag äger Skellefteå Kraft flera egna vindparker och vid utgången av 2016 kommer vi att ha totalt 115 vindkraftverk i drift.

Utforska våra vindkraftparker nedan.

Uljabuouda

Tio vindkraftverk utgör tillsammans vår unika vindkraftpark på Uljabuouda, Arjeplogs kommun. Detta är den första moderna vindkraftparken i världen som är placerad i ett så extremt klimat som det kalfjället erbjuder. Vi har specialbyggt kraftverken här för att tåla temperaturer ner mot minus 40 grader. Erfarenheterna härifrån har legat till grund för den fortsatta utvecklingen av vindkraftstekniken, hos oss såväl som hos andra aktörer.

Läs mer om Uljabuouda

Jokkmokksliden

Våra 18 vindkraftverk på Jokkmokksliden och närliggande Storliden är alla positiva exempel på hur lokala krafter kan utveckla en bygd. Det var de lokala byaföreningarna som såg potentialen i området och vände sig till oss. Vi genomförde noggranna studier som visade på goda vindförhållanden. Kombinerat med den starka lokala förankringen ledde detta till de vindkraftverk som står där i dag och producerar el som kan värma 3 000 villor varje år.

Läs mer om Jokkmokksliden

Storliden

Totalt finns det i dag 8 vindkraftverk på Storliden, som tillsammans med vindkraftverken på närliggande Jokkmoksliden är ett bra exempel på hur lokala krafter kan utveckla bygden. Vi uppmärksammades på de goda vindförhållandena av de lokala byaföreningarna och kan tack vare det värma 3 000 villor varje år med kraften från dessa båda parker.

Läs mer om Storliden

Bureå

På Storgrundet i Bureå har vi tre vindkraftverk som varit i drift sedan 2003. Maxproduktionen för respektive vindkraftverk är 600 kW och parken har en årsproduktion på 3 GWh.

Läs mer om Bureå

Blaiken (byggs just nu)

Tillsammans med Fortum, och i det gemensamma bolaget Blaiken Vind AB, bygger vi just nu en vindkraftpark i Blaikenområdet i norra Sverige. Fullt utbyggd, 2017, kommer parken bestå av 99 vindkraftverk, vilket gör den till en av de största landbaserade vindkraftparkerna i hela Europa. Den årliga förväntade produktionen på drygt 700 GWh motsvarar den årliga elanvändningen i cirka 161 500 lägenheter.

Läs mer om Blaiken

Solberg

Vi kommer att investera i uppförandet av vindkraftsparken Solberg på gränsen mellan Västerbottens och Västernorrlands län tillsammans med Fortum. Vindkraftsparken kommer att bestå av totalt 22 stycken vindkraftverk med en årlig nettoproduktion på 253 GWh

Läs mer om Solberg

Vi för vindkraftstekniken framåt

Vi satsar hårt på att utveckla vindkraftstekniken. Jämfört med andra energikällor som vattenkraft och kärnkraft är vindkraften väldigt ny och tekniken gör hela tiden framsteg. Till exempel satsar vi mycket på att utveckla vindkraft för kallt klimat, något som kräver robusta lösningar och system som motverkar att kraftverken isar igen. Kraftverk som isat igen innebär minskad produktion och i värsta fall produktionsstopp.

Lär dig mer om vår teknikutveckling

Den lösning för vindkraft i kallt klimat som vi inom Skellefteå Kraft tagit fram är unik. Den innebär att vindkraftsturbinens blad förses med en tunn kolfiberväv, som vid behov värms upp för att förhindra isbildning.
Issensorer känner sedan av när det finns risk för isbildning och sätter igång avisningssystemet innan isen hinner bildas.

Våra vindkraftanläggningar i Uljabuouda och Jokkmokksliden/Storliden var de första vindkraftparkerna där avisningssystem användes. Resultaten därifrån har legat till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. För etapp 3 av Blaiken vindkraftpark använder vi ett system med dels en värmefolie i bladen , dels varmluft och cirkulerar inne i bladen. Dessa två tekniker har använts tidigare, men aldrig tillsammans.

 

Till toppen