Vi använder cookies. Vissa är nödvändiga för att sajten ska fungera. Här finns också cookies som hjälper oss att analysera vår webbplatstrafik och göra mer träffsäker marknadsföring. Läs mer om våra cookies

Vindkraft – en viktig nyckel till ett 100 % förnybart energisystem

Vindkraft möjliggör omställningen till ett 100 procent förnybart energisystem och är ett viktigt tillväxtområde för oss på Skellefteå Kraft.

Vi är stolta över vår fortsatta satsning på utbyggnad och samarbeten samtidigt som vi arbetar noggrant för att människor, djur och växtlighet i närheten av vindkraftverk inte ska störas. 

Utforska våra vindkraftparker

I dag har vi tre helägda vindparker med totalt 124 vindkraftverk i drift.

Sju vindkraftverk utgör tillsammans vår unika vindkraftpark på berget Uljabuouda, Arjeplogs kommun. Detta är den första moderna vindkraftparken i världen som är placerad i ett så extremt klimat som det kalfjället erbjuder. Vi har specialbyggt kraftverken här för att tåla temperaturer ner mot minus 40 grader. Erfarenheterna härifrån har legat till grund för den fortsatta utvecklingen av vindkraftstekniken, hos oss såväl som hos andra aktörer.

Våra 18 vindkraftverk på Jokkmokksliden tillsammans med närliggande Storliden, är positiva exempel på hur lokala krafter kan utveckla en bygd. Det var de lokala byaföreningarna som såg potentialen i området och vände sig till oss. Vi genomförde noggranna studier som visade på goda vindförhållanden. Kombinerat med den starka lokala förankringen ledde detta till de vindkraftverk som står där i dag och producerar el som kan värma 3 000 villor varje år.

Blaiken vindkraftpark blev färdig 2017 och består av 99 vindkraftverk, vilket gör den till en av de största landbaserade vindkraftparkerna i Sverige. Den årliga förväntade produktionen på drygt 700 GWh motsvarar den årliga elanvändningen i cirka 160 000 lägenheter.

Så fungerar vindkraften

Vindkraftverkens källa till energi är vinden, en oändlig (förnybar) kraftkälla. Vindkraftverket fångar rörelseenergin i vinden och omvandlar den till elektrisk energi.

Vindkraft fungerar såklart bara när det blåser. Därför behöver den kombineras med andra, reglerbara energikällor, exempelvis vattenkraft. De dagar det blåser mindre kan vattenkraften producera mer, och tvärtom. En positiv aspekt är att det blåser mest på vintern, då vi också behöver mest energi. Vindkraften producerar alltså mest när energibehovet är som störst.

Så här går det till när vind blir till elektricitet:

1. Det blåser! Vindens rörelseenergi sätter vindkraftverkets turbinblad i rörelse.
2. Via en axel och en växellåda förs kraften över till en generator.
3. Generatorn omvandlar kraften till elektrisk energi.
4. Den elektriska energin leds från vindkraftverket till elnätet.

Vinden och kraften – så hänger de ihop

Som bäst tar vindkraftverken upp 80 procent av det teoretiska energiinnehållet ur vinden. Om vindhastigheten fördubblas, då åttadubblas vindenergin. Platser med en medelvind på över året 8 meter per sekund räknas som bra lägen för vindkraftproduktion. När det blåser över 15 meter per sekund klarar verken inte av att ta tillvara mer än en mindre del av energiinnehållet, trots att vindkraftverken går på full effekt.

Storm

Blåser det över 25 meter per sekund (storm) måste vindkraftverken stanna, vilket de gör automatiskt, för att de inte ska slitas för hårt och gå sönder. Eftersom vindstyrkan ökar ju högre upp i luften man kommer, placeras turbinbladen i dagens vindkraftverk som regel på ungefär 100-125 meter höga torn.

En växellådslös direktdriven magnetisk generator är en mer robust och tekniskt enklare lösning än andra vindkraftverk och kräver dessutom mindre underhåll – faktorer som har stor betydelse i det arktiska klimat som råder på Storblaiken.

Unika vindkraftverk

– De kinesiska vindkraftverken skiljer sig främst i överföringen av energi. Med färre rörliga delar minskar risken för skador och driftstopp, säger Jörgen Svensson, affärsenhetschef vindkraft, Skellefteå Kraft.

Men det finns ytterligare en förändring som gör verken i etapp 3 och 4 unika i sitt slag. Eftersom vindparken befinner sig på en plats som större delen av året präglas av kyla och minusgrader bildas det lätt is på rotorbladen.

Issläpp

Om isen släpper kan den slungas iväg som projektiler ett långt avstånd, vilket givetvis innebär en stor fara för servicepersonal och allmänhet som vistas på området. För att förhindra det är samtliga vindkraftverk i Blaiken utrustade med ingjutna kolfibermattor som värms upp när is bildas.

– Vi har vidareutvecklat det och adderat ett varmluftsystem som cirkulerar i bladen. Dessa två tekniker har använts tidigare, men aldrig tillsammans, säger Zhong Honghua, ingenjör på Dongfang, som tillverkat, levererat och monterat de nya turbinerna.

Vindkraftens miljöpåverkan

Sett till hela livscykeln är vindkraft ett bra alternativ ur ekonomisk och miljömässig synpunkt.

När ett vindkraftverk är byggt tillkommer exempelvis inga kostnader för, eller leveranser av, bränslen eller råvaror och påverkan på omkringliggande mark och djurliv är begränsad. På bara åtta månader har vindkraftverket producerat lika mycket energi som förbrukades när det byggdes. Under sin livstid producerar det så pass mycket energi att den energi som går åt till att bygga, driva och avveckla det endast motsvarar 3 procent av den totala produktionen.

Vindkraftens inverkan på omgivningen vid byggnation och drift handlar främst om mark som tas i anspråk, om buller och transporter samt förändringar i landskapsbilden. Även rekreationsvärden som jakt och bärplockning i närheten av vindkraftparken kan påverkas negativt.

10 år efter att Uljabouoda vindkraftpark byggdes, har en inventering av växt- och djurarter gjorts på platsen under 2018. Inventeringen visade ett rikt djurliv i område. Flera nya arter varav ett par rödlistade hittades.

Ängspiplärka och Ljungpipare finns idag i stort med samma tätheter som innan etableringen av vindkraftsparken. De öppna ängsliknande områdena kring vindkraftstornen har medfört en ökad andel insekter, bland dessa påträffades den rödlistade alphumlan.

Vi för löpande dialog med de samebyar som verkar i närheten av vindkraftparkerna för att kunna ta hänsyn och anpassa våra respektive verksamheter till varandra, exempelvis genom planering av underhåll och flytt av renar. Årliga samråd hålls för att utbyta information.

Vi betalar i vissa fall även ut ekonomisk kompensation till närboende. Det finns dock ingen lagstiftning som reglerar detta, till skillnad från vattenkraften där det länge funnits lagstadgade så kallade bygdemedel. Detta är något vi för en dialog om med politiken.

Investeringar som skapar jobb

Många av våra vindkraftparker byggs i glesbefolkade områden, i stort behov av arbetstillfällen. Förutom de arbeten som skapas lokalt när själva vindkraftparken byggs tillkommer sysselsättning i form av underhåll av vindkraftverken och kringtjänster som bland annat städning, vägunderhåll och snöskottning när parken är i drift.

Bara Blaiken vindkraftpark genererar cirka 32 årsarbetstillfällen i drift.

Vindkraftens roll i framtidens energisystem

Det finns idag en stor tilltro till vindkraften som en av pusselbitarna i ett förnybart elförsörjningssystem.

Omställningen till eldrivna transporter och fossilfri stålproduktion kommer att kräva en ökad elproduktion och ny vindkraften är idag det billigaste teknikslaget för ny elproduktion.

Vi för vindkraftstekniken framåt

På Skellefteå Kraft satsar vi hårt på att utveckla vindkraftstekniken. Teknikutveckling gör vindkraften allt mer kostnadseffektiv och driftsäker och turbinerna blir allt högre och större. Idag kan vi inte se att det finns en teknisk begränsning i dess slutgiltiga storlek. Vi fortsätter även att utveckla vindkraft för kallt klimat, med robusta lösningar och system som motverkar att is bildas på vindkraftverkens blad.

Den lösning för vindkraft i kallt klimat som vi inom Skellefteå Kraft aktivt deltagit för att ta fram är unik. Den innebär att vindkraftturbinens blad förses med en tunn kolfiberväv, som vid behov värms upp för att  förhindra isbildning. Issensorer känner sedan av när det finns risk för isbildning och sätter igång avisningssystemet innan isen hinner bildas.

Så kan vi lösa det svenska systemets utveckling

Vi går från 35 år av små förändringar och ett välfungerande kraftsystem till stora marknadsförändringar och kraftigt ökat elbehov de närmaste 25 åren.

Jobbar du som leverantör till våra vindkraft­parker?

Om vår vindkraft

Var­ning för is­kast