Vi/Sweco är inte ensamma om denna tillväxtprognos. De flesta i närtid publicerade analyser pekar mot cirka 180-200 TWh elanvändning till år 2045.

Ökningen sker primärt i storstadsregionerna och längs Norrlandskusten. Elektrifieringen av industrin och transportsektorn väntas stå för den största delen av ökningen.

Såväl ny elintensiv industri som datacenter fortsätter att attraheras av låga elkostnader, bra nätanslutningsmöjligheter och bra marktillgång i Norrland, gärna nära kusten där tillgången till bra kommunikationer och arbetskraft är störst.

Produktionskostnad (LCOE) med andra ord drift/underhåll och kapitalkostnader.

Idag finns tillräckligt med el i Sverige, men inlåsningen gör att el producerad i norr, där det finns ett stort elöverskott, inte kan föras över och hjälpa till att lösa effektbehoven i söder, där man har en begynnande elbristsituation.

Svenska Kraftnäts investeringsplan är ett viktigt steg på vägen men det krävs att tidplanen hålls. Åtgärderna kommer för sent och är på sikt otillräckliga för att lösa inlåsningen och att klara framtida kraftbehov.

För att säkerställa tillräcklig överföringskapacitet krävs det att behovet av överföringskapacitet identifieras långt i förväg. Idag har inte Svenska Kraftnät uppdraget att verka så proaktivt som utvecklingen av kraftsystemet kräver.

Projekt under övervägande inom NordSyd-paketprogrammet. Innebär en kapacitets-höjning från 7300 MW till 10 000 MW.

Inlåst kraft i vissa regioner och regional elbrist i andra delar av landet – och inom delregioner – är ett växande samhällsproblem som vi nu skönjer men som kommer bli mycket stora problem framöver. Det finns idag ingen riktigt beredskap för detta i samhället.

Grafen visar att effektbehovet i kuststråket från Umeå till Luleå kommer att överstiga tillgänglig nätkapacitet år 2027.

Källa: PA Consulting

Analysen visar tydligt att mer installerad vindkraft i SE1/SE2 samt en större ökning av transmissionskapacitet i ”snitt 2” kan bidra till att sänka koldioxidutsläppen med en dryg miljon ton per år.

Utsläppen reduceras kraftigt – dock framför allt på kontinenten – trots att transmissionskapaciteten mellan Sverige och kontinenten antagits vara oförändrad. – men klimatfrågan är global så detta är ett ytterligare möjligt svenskt bidrag till globalt minskade utsläpp.

Många talar om användarflexibilitet men det finns risk att förväntan på vad flexibilitet i elanvändningen ska bidra med är för stor. Risken är att stora industrier behöver köra sin el när produktionen har behov och inte när efterfrågan på el är låg. Dessa företag säkrar sina elinköp till ett fast pris så idag är incitamenten mycket låga till förändring.

Samma risk finns för hushållens beteenden. Idag spelar elpriset en ganska liten roll i hushållsekonomin och incitamenten obefintliga för att styra sin förbrukning.

Det är en stor samhällsförändring som måste till innan flexibiliteten slår igenom och sannolikt är detta endast en dellösning och inte den stora lösningen av kraftsystemets utmaningar.

Vattenkraften bör tillåtas att effekthöjas och prövande myndigheter måste beakta det kraftigt ökande behovet av reglerkraft i framtiden vid kommande prövningar av vattendomar.

Bilden visar hur stor potentialen för effekthöjning är i Skellefteälven och var dagens flaskhalsar finns.

Vi anser att grön vätgas är en del av lösningen på energi- och klimatomställningen och utgör en del av grunden i ett förnybart välfärdssamhälle. Skellefteå Kraft genomför olika initiativ för att utreda och analysera hur vätgas kan verka i ett energisystem.

I vårt självförsörjande testhus Zero Sun, samspelar vätgas tillsammans med solceller, batteri, elektrolys, bergvärme och bränslecellsdrift för en hållbar energiförsörjning.

De utvecklings- och kommersialiseringsprojekt som koncernen driver kommer att bidra till lokal- och regional utveckling via ny kunskap, nya investeringar och nya arbetstillfällen. Projekten kommer att ske i samverkan mellan energibolag, akademi, näringsliv och offentliga organisationer.

Energiomställningen och elektrifieringen av Sverige kräver omfattande förstärkningar och utveckling av elnätet.

Svenska kraftnät, tillsammans med regionnätsföretagen Ellevio, E.ON Energidistribution, Jämtkraft, Skellefteå Kraft Elnät, och Vattenfall Eldistribution, överlämnar nu konkreta åtgärdsförslag till energiminister Anders Ygeman; Effektivare tillståndsprocesser som tar hänsyn till system- och beredskapsperspektivet, tydliga riktlinjer för teknikval, utpekande av områden för riksintresse för energidistribution och översyn av lagstiftningen för kommunala energiplaner.

En trygg elförsörjning är en förutsättning för såväl regional utveckling som omställningen till ett fossiloberoende samhälle. För att möjliggöra energiomställningen med ökad elektrifiering, anslutning av nya elintensiva verksamheter och större andel förnybar elproduktion behöver Sveriges elnät utvecklas.

Nya ledningar behöver byggas i såväl transmissionsnätet som regionnätet, samtidigt som befintligt elnät står inför omfattande upprustningsbehov. För att möta samhällets efterfrågan uppskattas de kommande 10 åren investeringsbehov om ca 70 miljarder i transmissionsnätet och 64 miljarder i regionnätet.

Effektivare tillståndsprocesser och tydligare regelverk

Förutsättningarna för att få tillstånd har dock försämrats. Vår gemensamma bild är att tillståndsprocesserna blir allt mer komplexa med högre krav, striktare tillämpningar och intressekonflikter som leder till allt längre tillståndsprocesser. Tillämpningen av regelverken för nätkoncessioner skiljer sig dessutom från miljöprövningar av annan verksamhet.

– Energiomställningen är avgörande för att lösa klimatutmaningarna och elnätet spelar en mycket viktig roll. Tidskrävande tillståndsprocesser med risk för att tillstånd uteblir, utgör ett allvarligt problem för våra möjligheter att leverera det samhället efterfrågar, säger Lotta Medelius-Bredhe, gd Svenska kraftnät

Samsyn kring luftledning som teknikval

En av de strategiskt viktigaste frågorna som påverkar tillståndsprocessen är teknikvalet. Svenska kraftnät och regionnätsföretagen har samsyn om att luftledning som teknikval förordas på de högsta spänningsnivåerna i regionnätet och i transmissionsnätet. Luftledning är den tekniska lösning som ger ett säkert, tillförlitligt och effektivt elnät till lägst samhällskostnad. Luftledning är i regel ett mycket billigare alternativ än markkabel, vilket innebär lägre kostnader för elnätskunderna.

Det alternativa valet med markkabel på dessa spänningsnivåer medför tekniska svårigheter som försämrad elkvalitet och ökad risk för avbrott. Markkabel kan därför bara förordas på kortare sträckor där det inte är möjligt att bygga en luftledning.

Förstärkningar av elnätet behöver också beakta system- och beredskapsperspektivet och tekniskt utformas för att möta kraven på driftsäkerhet, hållbarhet och kostnadseffektivitet.

–  Investeringsplanerna sträcker sig över lång tid och i bedömningen av ledningarnas nytta behöver ett helhetsperspektiv beaktas med hänsyn till system- och beredskapsperspektiv. En fortsatt bedömning av koncessionsansökningar var för sig riskerar att leda till problem i elsystemet på längre sikt, säger Lotta Medelius-Bredhe, gd Svenska kraftnät.

I skrivelsen som överlämnats till regeringen, ges fyra gemensamma åtgärdsförslag från Svenska kraftnät och regionnätsföretagen för att undanröja hinder för utbyggnad av transmissions- och regionnätet och förtydliga tillämpning av gällande regelverk.

Förslagen återges nedan. Se skrivelsen till departementet i sin helhet här.

1. Regeringen bör förtydliga förutsättningarna för teknikval på de högsta spänningsnivåerna t.ex. genom förtydliganden av ellagens krav (att nätägaren ansvarar för att dess ledningsnät är säkert, tillförlitligt och effektivt och för att det på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el) samt vad som ska anses utgöra bästa möjliga teknik på dessa spänningsnivåer. De undertecknande regionnätsföretagen och Svenska kraftnät har en samsyn att luftledningar som utgångspunkt utgör bästa möjliga teknik på dessa spänningsnivåer.

2. Regeringen bör säkerställa att tillståndsprocesser tar hänsyn till system- och beredskapsperspektivet genom att

a.   Klargöra hur ledningens allmänna lämplighet enligt ellagen ska bedömas vid koncessionsprövning av enskilda ledningar.

b.   Tillsätta en utredning om och i så fall vilka lagförändringar som krävs (ellagen, miljöbalken m.m.) för att säkerställa att system- och beredskapsperspektivet beaktas vid koncessionsprövning och annan tillståndsprövning av elnät.

3. Regeringen bör tillse att riksintresse för energidistribution utpekas.

4. Regeringen bör implementera länsstyrelsernas förslag från slutrapport 12019/01614/E att se över lagstiftningen för kommunala energiplaner samt ge Energimyndigheten ett tydligare uppdrag om tillsyn för dessa planer.