Vi använder cookies. Vissa är nödvändiga för att sajten ska fungera. Här finns också cookies som hjälper oss att analysera vår webbplatstrafik och göra mer träffsäker marknadsföring. Läs mer om våra cookies

Skillnaden mellan elbrist, effektbrist och kapacitetsbrist

Elbrist, effektbrist och kapacitetsbrist är begrepp som kan vara lite kluriga att förstå – och skilja på. De hänger ofta ihop men uppstår av helt olika orsaker. Låt oss förklara!

Kortfattat om elbrist, effektbrist och kapacitetsbrist

Elbrist uppstår när det totala utbudet av elenergi inte möter efterfrågan, alltså att det inte finns tillräcklig el producerad till alla som vill använda den. Efterfrågan är då hela tiden större än tillgången.

Effektbrist handlar istället om att det inte finns tillräcklig mycket el tillgänglig för att omedelbart tillgodose en hög efterfrågan. Det kan till exempel röra sig om vissa tider på dygnet då efterfrågan på el är större.

Kapacitetsbrist i sin tur beror på begränsningar i elnätets förmåga att transportera el från producenter till konsumenter, oavsett tillgång på elenergi eller effekt. Brister i överföringskapaciteten kan alltså skapa kapacitetsbrist, om det till exempel produceras stora mängder el i norr men efterfrågan är störst i söder och det blir problem när elen ska transporteras.

Elbrist är ovanligt i Sverige

I Sverige ligger den årliga elkonsumtionen på cirka 140 terawattimmar (TWh). Här är elbrist inte ett vanligt fenomen.

Sedan 2011 har Sverige producerat mer el än vad som förbrukas, vilket har möjliggjort en export av el.

Trots att vi ofta producerar mer el än vad som behövs kan det uppstå  hinder när elen ska transporteras från de produktionskraftiga norra delarna av landet till de södra delarna med fler elanvändare. Detta överföringsproblem kan då ibland felaktigt refereras till som elbrist men det egentliga problemet är alltså en kapacitetsbrist vid överföringen, inte att det finns för lite el.

Effektbristens omedelbara utmaning

Effektbrist skiljer sig från elbrist då det handlar om omedelbar efterfrågan snarare än en långsiktig energitillgång.

Effektbristen uppstår när det finns en topp i efterfrågan vid ett specifikt tillfälle, exempelvis under en kylig vinterdag. Det kan utmana elsystemets kapacitet att leverera el just i det ögonblicket.

Här är bland annat förbättring av infrastruktur, expansion av energiproduktion och utveckling av energilagringsmetoder möjliga åtgärder för att minska risken för att effektbrist uppstår. Även omställningar, till exempel till en flexibilitetsmarknad, kan vara en väg att gå.

Kapacitetsbristen får konsekvenser

Trots att Sverige i princip alltid producerar mer el än vad som behövs uppstår då och då en kapacitetsbrist.

Det är en situation där elnätets fysiska begränsningar hindrar effektiv energiöverföring, oftast från produktion i norr till elanvändning i söder.

Kapacitetsbristen blir som mest påtaglig under perioder med låg produktion från förnybara energikällor i kombination med en hög energikonsumtion. Ett problem som tydligt visar behovet av att anpassa elnätet för att hantera topparna i efterfrågan – det hänger alltså lite ihop med effektbristen.

Kapacitetsbristens konsekvenser är många. Det kan påverka allt från företagsexpansion till infrastrukturprojekt och elektrifiering av transport och industri.

Det är därför viktigt att hitta lösningar för att utöka och stärka elnätet för att öka möjligheten till överföring och på så sätt stödja samhällsutvecklingen och omställningen.

 

Skillnaden mellan elnät och elhandel

Det gör vi

Vår verksamhet

Nytt digitalt varnings­system för elnät

Om vårt elnät