100 procent förnybart till 2040

För drygt ett år sedan presenterade fem svenska partier en blocköverskridande överenskommelse med målet om ett helt förnybart energisystem till 2040. Skellefteå Kraft har tagit fram två rapporter som visar att målet både är möjligt att uppnå och att omställningen kommer att bli lönsam för Sverige.

För att undersöka vägen fram till 2040 gav Skellefteå Kraft först i uppdrag till teknikkonsultföretaget Sweco att ta fram en rapport som beskriver två alternativa vägar till ett 100 procent förnybart energisystem. Rapporten 100 % förnybart visar att målet 100 procent förnybart är realistiskt att genomföra.

För att sedan undersöka och förstå vilka ekonomiska värden omställningen kommer att skapa för Sverige gav Skellefteå Kraft i uppdrag åt Boston Consulting Group att beräkna intäkter och kostnadsbesparingar för omställningen fram till 2065. Resultatet blev rapporten Värden av ett förnybart energisystem i Sverige som visar att vi för varje krona vi investerar i omställningen kommer få fyra kronor tillbaka genom positiva samhällsekonomiska effekter.

Två scenarier

I Swecos rapport 100 % förnybart utmålas två scenarion för omställningen, ett ”nordligt” scenario där vattenkraft, landbaserad vindkraft och solkraft utvecklas tillsammans med ökad överföring i nord-sydlig riktning. Det andra alternativet är ett ”sydligt” scenario där havsbaserad vindkraft får en väsentligt större roll tillsammans med landbaserad vind och sol. Swecos analys visar att det nordliga alternativet skapar minst obalanser i energisystemet och är mer fördelaktigt ur ett investeringsperspektiv.

Vattenkraft – en nyckelroll

Vidare visar Swecos rapport att det är utmanande att växla ut så mycket planerbar produktion (exempelvis kärnkraft) mot väderberoende. Därför är det nödvändigt att vattenkraften får en nyckelroll i ett förnybart system om vi vill behålla stabiliteten som dagens elmarknad uppvisar. En ökad geografisk överföring av el är nödvändigt oavsett vilken väg man väljer.

Vattenkraftens unika kombination av att vara en lagringsbar, klimatvänlig, förnybar och planerbar kraftkälla, gör den till en av Sveriges allra viktigaste naturtillgångar. När kärnkraften fasas ut och den väderberoende energiproduktionen byggs ut behövs vattenkraftens egenskaper och reglerbarhet för att säkerställa ett robust och tillförlitligt energisystem. Det går att öka vattenkraftens effekt med minst 24 procent (3,4 GW) utan att bebygga nationalälvarna eller ta i anspråk nya fallhöjder. Vi anser därför att vattenkraften kommer att behövas i en större utsträckning än idag i framtidens förnybara energisystem.

Rapporter

Här kan du ta del av en sammanfattning av Swecos rapport. Vill du fördjupa dig så finner du originalrapporten här.

Här hittar du också BCG:s rapport Värden av ett förnybart energisystem i Sverige.

Bakgrund

Tack vare Sveriges rika naturtillgångar har vi bra förutsättningar för ett fossilfritt och förnybart energisystem och redan innan man kände till att kol och olja bidrog till den globala uppvärmningen satsade Sverige på fossilfria energislag.

Så här har det sett ut:

Sveriges kraftverk är ålderstigna.

Karta över Sveriges gamla kraftverk.Sveriges första moderna vattenkraftverk togs i bruk för över 100 år sedan, flera av de gamla kraftverken bidrar till vår energiproduktion än idag.

Oljekriserna under 70-talet gjorde att fossil energi blev dyr och motiverade ännu större satsningar på fossilfria energislag, under denna tid byggde man ut kärnkraften i Sverige kraftigt. Det första kärnkraftverken som användes för energiutvinning (och inte forskning) togs i bruk i Farsta utanför Stockholm år 1964.

Redan på 70-talet etablerades en försöksstation för Vindkraft på Gotland. År 1983 togs de första stora vindkraftverket i Sverige i drift. År 1990 fanns det 50 vindkraftverk med en effekt större än 50 kW.

Klimatfrågan har ökat i betydelse under de senaste decennierna och lett till globala avtal och styrmedel för att minska koldioxidutsläppen. Sverige introducerade tidigt en koldioxidskatt.

Ett av världens renaste energisystem

Tack vare vår historia så har vi ett av världens renaste energisystem.

Tabell över co2-utsläpp per kWh vid elproduktion.Sveriges naturresurser och historiska utveckling har gjort att vi har fått ett av världens renaste energisystem, något som grundlades innan klimatfrågan ens var aktuell. Det gör att Sverige inte har samma utmaningar som resten av EU och stora delar av världen. Endast 1,1 procent av Sveriges elproduktion baseras på fossila bränslen – detta kan jämföras med Maltas 95,2 procent.

Nu är det viktigt att vi förvaltar vårt fossilfria arv väl och inte slutar utveckla vårt energisystem. Nästa steg är ett energisystem som inte bara har låga utsläpp utan även är förnybart, hållbart och modernt. På så sätt kan vi fortsätta vara en förebild för andra länder och ligga i framkant för den förnybara utvecklingen. Målet som sattes i Energiöverenskommelsen är ett ambitiöst mål för energibranschen att sträva mot

Utmaningen att övergå till ett 100 procent förnybart energisystem

Då kärnkraften avvecklas tappar vi en stor del av vår baskraft vilket innebär att vi behöver ett helt nytt upplägg för vårt energisystem. Det innebär att vi skiftar ut storskaliga produktionskällor på ett fåtal ställen i Sverige till att bli mer beroende av ett större antal mindre produktionskällor på flera olika platser i landet.

Förutsättningarna

Energiöverenskommelsen gav förutsättningarna för framtidens energisystem: kärnkraften ska avvecklas innan 2040

I framtiden kommer vi även att behöva mer el, trots att vi kommer att använda elen allt mer effektivt. Elanvändningen förväntas öka till ungefär 148 TWh årligen, jämfört med de 136 TWh vi använde 2015.

Elanvändningen kommer att öka

Den drivande faktorn bakom den ökade elanvändningen är stigande BNP som i sin tur driver på elanvändningen i servicesektorn.

En viss uppgång förväntas även inom industrisektorn vars elanvändning har fallit jämfört med nivåerna före finanskrisen 2008.

Då vi går mot ett utsläppsfritt samhälle kommer allt mer teknik att elektrifieras. Ett vanligt exempel är elbilar, men vi ser även elektrifieringen inom industrin. Även denna utveckling kommer att bidra till att elanvändningen ökar, då vi kommer att använda el till sådant som tidigare drevs av fossila bränslen.
Kärnkraften ska avvecklas innan 2040 och elanvändningen kommer att öka.

Sveriges elproduktion från 2015 till 2040

Illustration som visar hur Sveriges elproduktion skiljer sig mellan åren 2015 och 2040.

Sverige 2015:
Detta är vad vi har att utgå från – ett energisystem där kärnkraft och vattenkraft tillsammans står för ca 80 procent av vår elproduktion. Vindkraften är under utveckling och står för en större och större del av energimixen. Kraftvärmen utgör ungefär lika stor del som vindkraften. Vi har börjat utveckla solkraften, men denna andel är fortfarande så liten så att den blir försumbar i jämförelse med andra energislag.

Sverige 2040:
Här är ett exempel på hur en 100 procent förnybar energimix skulle kunna se ut, med helt avvecklad kärnkraft. I detta scenario ökar andelen vindkraft kraftigt och står för över 40 procent av vår elproduktion. Samtidigt ökar vattenkraftens betydelse som både bas- och reglerkraft då kärnkraften försvinner. Solkraften byggs ut och står för nästan 6 procent av elproduktionen.

Baskraften i vårt energisystem behöver förändras

I dag förser kärnkraften och vattenkraften oss med pålitlig baskraft som lägger grunden i energisystemet, med hjälp av reglerbar vattenkraft kan vi bemöta toppar och dalar i efterfrågan. Resultatet är ett av världens mest pålitliga energisystem som levererar el av hög kvalitet alla dagar på året och tider på dygnet.

Då kärnkraften avvecklas förändras detta: grunden i energisystemet blir mer varierande från källor som vind och sol. Vattenkraften kommer att bli ännu viktigare för att vi ska kunna tillgodose vårt energibehov då vinden inte blåser och solen inte skiner. Samtidigt kommer vi även få bättre förutsättningar att lagra energi i bland annat batterier, vilket hjälper oss att jämna ut energitillförseln från vind och sol.

Det gröna batteriet i norra Sverige

Norra Sverige har fantastiska förutsättningar för energiproduktion: stora älvar med fallhöjder som är perfekta för vattenkraft och öppna vidder där det finns utrymme för stora vindkraftparker.

Redan idag har Sverige stor elproduktion i norr vilket gör att elpriset där är lägre än i södra Sverige. Då vi dessutom avvecklar kärnkraftverken i södra Sverige kommer skillnaden i energiproduktion mellan olika delar av landet bli ännu större.

Genom att bygga ut transmissionskapaciteten mellan norra och södra Sverige kan vi fullt ut utnyttja potentialen i Sveriges gröna batteri, vatten- och vindkraft i norr, och förse mer tätbefolkade och industritäta områden i söder med billig el av hög kvalitet.

För att kunna fasa ut kärnkraften behöver vi investera

Investeringar i transmissionsnätet

För att vi ska kunna bygga ut transmissionsnätet genom Sverige behövs investeringar i stamnät, regionnät och lokalnät.

Dock måste man konstatera att det skulle krävas stora investeringar för att förnya befintliga kraftstationer och minimera risker med dem även om vi inte gjorde omställningen till 100 procent förnybart. Vi behöver även bygga ut transmissionsnätet för att möjliggöra en sammankoppling med andra länder för en högre marknadsintegration och riskspridning.Grafik över investeringsbehov i elnäten

Investeringar i produktionskapacitet, elnät och energilager

Det är viktigt att ha i åtanke att vi har ett föråldrat energisystem som kommer kräva stora investeringar i underhåll under perioden, oavsett om vi väljer att ställa om eller inte.
Investeringarna för även med sig en rad positiva effekter: då Sverige tar ledningen inom förnybar energiproduktion och teknik kommer det bli en ny-renässans för energibranschen som skapar många spännande jobb för ingenjörer.

Investeringar i pajdiagram med produktionskapacitet och energilager.

Investeringarna måste göras nu

Om vi ska hinna göra omställningen till 100 procent förnybart innan 2040 måste vi börja investera redan idag och sedan öka takten fram till 2040.

Fram till 2020 handlar det om investeringar i nät och produktion, men sedan krävs även investeringar i energilager och efterfrågeflexibilitet.

Svenska kraftnäts nya Systemutvecklingsplan är just nu på remiss, den kommer att sätta en tioårsplan för utvecklingen av elsystemet och stamnätet.

Investeringsbehov i diagram.

Omställningen genererar intäkter

Omställningen kommer att generera stora intäktsströmmar både från energisektorn och till staten.

Enligt beräkningarna som Boston Consulting Group har gjort kommer investeringen i 100 procent förnybart generera stora intäktsströmmar till olika delar av den svenska ekonomin, till energisektorn, staten och samhällsekonomin.

Intäkterna relaterade till energisektorn beräknas uppgå till 2 890 mdkr och omfattar intäkter till energiföretag genom elförsörjning och elnätsavgifter samt intäkter till staten i form av skatt och moms.

Intäkter kommer genereras även från andra sektorer. Denna intäktsström beräknas uppgå till 3 040 mdkr. Här ingår bland annat intäkter från den ökade tillväxten hos företag som arbetar med innovationer för ett hållbart samhälle och intäkter från utländska direktinvesteringar från företag som lockas av kostnadseffektiv, förnybar och pålitlig elförsörjning.

Intäkter från energisektorn och andra sektorer.

...Och kostnadsbesparingar

KostnadsbesparingarOmställningen kommer även att medföra en rad kostnadsbesparingar, främst relaterade till elpris, miljö, säkerhet och riskhantering.

  • Kostnadsbesparingarna relaterade till ett sänkt elpris förväntas totalt uppgå till ett nuvärde på 170 mdkr fram till 2065. Ett minskat elpris ger en besparing för både privatpersoner och industrin som får minskade elkostnader.
  • Kostnadsbesparingen förknippad med minskad användning av fossila bränslen uppgår till ett nuvärde på 25 mdkr. Beräkningen är baserad på de samhällsmässiga kostnader som är förenliga med växthusgaser och svaveldioxid.
  • Kostnadsbesparingar för säkerhet och risker beräknas ha ett nuvärde på 5 mdkr fram till 2065. Besparingen beror på att en olycka vid till exempel ett vindkraftverk har mindre samhällsekonomiska konsekvenser än en olycka vid ett kärnkraftverk.

Vad händer med elpriset?

Det framtida elpriset i ett helt förnybart energisystem förväntas bli lägre än i ett system med dagens produktionsmix.

Idag har vi ett extremt lågt elpris i Sverige och oavsett vilken produktionsmix vi väljer att ha i framtiden kommer elpriset initialt att stiga, detta eftersom våra kraftverk är föråldrade och kommer att kräva stora investeringar för att kunna fortsätta användas. En förnybar produktionsmix kommer alltså att ge ett lägre elpris på sikt.

Ett lägre elpris på sikt kommer i sin tur att stärka våra elintensiva industrier, främja utländska etableringar i Sverige och bidra positivt till hela vår samhällsekonomi.

Elpriset sjunker på sikt

Omställningen medför kvalitativa värden

Utöver de värden som kan redovisas i kronor och ören kommer omställningen till 100 procent förnybart även medföra en rad kvalitativa värden, bland annat en stärkt global position för Sverige i världen, en ökad teknologisk utveckling samt flera hälso- och miljömässiga fördelar.

Illustration över kvalitativa värden.

Omställningen skulle stärka Sveriges politiska position och ge oss en mer framträdande roll i den globala energidebatten. Vi skulle även få en större trovärdighet i förhandlingar med andra länder om deras energisystem och bli en global förebild inom teknik och hållbarhet. Vårt nuvarande beroende av energi och råmaterial från andra länder skulle minska liksom risken för storskaliga energiavbrott och miljökatastrofer.

Den tekniska omställningen skulle sannolikt bidra till ökad innovation i Sverige samt bildande av nya företag inom hållbar teknik och stärkt kompetens på energiområdet. Ett förnybart energisystem kommer att innebära en nyrenässans för Sveriges energibransch och locka många nya talanger.

Slutligen bidrar omställningen även med en rad samhällsmässiga värden. Här ingår minskade luftföroreningar, en internationalisering av samhället i och med fler etableringar av internationella företag och mer engagerade medborgare som kan känna stolthet för Sveriges initiativtagande och ledarroll inom energiområdet.

Hur arbetar Skellefteå Kraft idag?

Hur arbetar vi för att bidra till omställningen med vår egen verksamhet?

Redan idag kommer all vår egen produktion från förnybara energikällor. De senaste åren har vi gjort stora investeringar i bland annat vindkraft. Vi är till exempel Sveriges största ägare av landbaserad vindkraft och Sveriges fjärde största ägare av vattenkraft.

Vi har även mindre ägarandelar i kärnkraftverket Forsmark och det finska kraftvärmeverket Alholmen, som främst eldas med biobränslen men även med fossila bränslen. Detta är en utmaning då vår långsiktiga ambition är att producera hållbar energi. Som minoritetsägare påverkar vi för att även dessa verksamheter ska bli så hållbara som möjligt.

Till toppen
Powered by PageSpeed