Vi använder cookies. Vissa är nödvändiga för att sajten ska fungera. Här finns också cookies som hjälper oss att analysera vår webbplatstrafik och göra mer träffsäker marknadsföring. Läs mer om våra cookies

Lokala miljövärden och energimix

Fjärrvärmen i vårt nät produceras till största del av förnybart biobränsle från närområdet. Biobränslet består av bark, flis och spån som blir över från skogs- och sågverksindustrin runt omkring Västerbotten med omnejd.

För att kunna värdera fjärrvärmens miljöpåverkan redovisas lokala miljövärden.
Modellen som används för att beräkna fjärrvärmens lokala miljövärden har tagits fram av Energiföretagen Sverige i samarbete med bostadsorganisationerna.

  Primärenergi-faktor Emission av växthusgaser
förbränning (g CO2ekv/kWh)
Transport och produktion
av bränslen (g CO2ekv/kWh)
Andel fossilt
Boliden 0,16 6,7 18,2 0,4%
Bureå 0,16 7,7 18,8 0,6%
Burträsk 0,09 7,5 11,7 0,5%
Byske 0,16 7,9 18,1 0,8%
Jörn 0,15 5,7 16,7 0,3%
Kåge 0,17 6,2 18,6 0,2%
Lidbacken 0,16 7,4 18,4 0,6%
Lycksele 0,06 8,5 7,8 0,0%
Lövånger 0,14 5,7 16,1 0,4%
Malå 0,04 4,8 7,1 0,4%
Norsjö 0,09 3,8 8,7 0,4%
Robertsfors 0,17 6,4 19,6 0,2%
Skellefteå 0,1 27,6 7,8 0,7%
Storuman 0,2 11,1 20,2 1,4%
Ursviken –
Skelleftehamn
0,02 0 0 0,0%
Vindeln 0,19 15,3 19 2,8%
Ånäset 0,18 8,4 19,5 0,8%

Statistiken gäller år 2022.

  Förnybar energi Återvunnen energi Fossil eldningsolja Torv
Boliden 99,2 % 0 % 0,8 % 0 %
Bureå 98,6 % 0 % 1,4 % 0 %
Burträsk 99,3 % 0 % 0,7 % 0 %
Byske 97,4 % 0 % 2,6 % 0 %
Jörn 100 % 0 % 0,0 % 0 %
Kåge 99,6 % 0 % 0,4 % 0 %
Lidbacken 99,3 % 0 % 0,7 % 0 %
Lycksele 96,5 % 0 % 0 % 3,5 %
Lövånger 99 % 0 % 1 % 0 %
Malå 99 % 0 % 1 % 0 %
Norsjö 99,7 % 0 % 0,3 % 0 %
Robertsfors 99,6 % 0 % 0,4 % 0 %
Skellefteå 90,7 % 0 % 0,6 % 8,7 %
Storuman 98,1 % 0 % 1,9 % 0 %
Ursviken –
Skelleftehamn
0,0 % 99,4 % 0,6 % 0 %
Vindeln 99,1 % 0 % 0,9 % 0 %
Ånäset 99,1 % 0 % 0,9 % 0 %

Statistiken gäller för år 2023.

De biobränslen som vi förbrukar avser i första hand biprodukter från våra lokala sågverk och massabruk i form av bark, sågspån och torrflis.
Beroende på tillgång av de olika biprodukterna så används även grot (grenar och toppar) samt träddelar/bränsleved i varierande omfattning. 

Fjärrvärmens miljöpåverkan redovisas ort för ort och ur fyra perspektiv:

Resursanvändning

Beskriver hur effektivt energin används, det vill säga primärenergifaktor.

Klimatpåverkan

Anger hur mycket koldioxid som släppts ut under hela produktionskedjan.

Övriga emissioner

Anger hur mycket försurande ämnen NOx och SO2 samt stoft som släppts ut från produktionen.

Procent andel bränsle

Anger hur stor andel fossila och förnybara bränslen som använts i varje fjärrvärmenät.

Primärenergifaktor

Tillförd primärenergi i förhållande till levererad nyttiggjord energi. Primärenergi är ursprungsenergi som finns som naturresurs och som inte har omvandlats av människan såsom solstrålar, träd och obruten kol i en gruva. Olika energiformer kräver olika mycket primärenergi.

Förbränning

Utsläpp av växthusgaser från produktion och distribution av fjärrvärme i förhållande till levererad nyttiggjord energi.

Transport och produktion av bränslen

Utsläpp av växthusgaser från produktion och transport av bränslen i förhållande till levererad nyttiggjord energi.

Procentandel fossilt

Användning av kol, fossil olja och naturgas i förhållande till totalt tillförd energi för fjärrvärmeproduktion.

Procentandel förnybart

Användning av förnybara bränslen såsom biobränslen och biogas i förhållande till totalt tillförd energi för fjärrvärmeproduktion.

NOx

Utsläpp av kväveoxider som bildas vid all förbränning vid hög temperatur, oavsett bränslens kemiska sammansättning. Dess utsläpp bidrar till försurning och övergödning i mark, skog och vatten.

SOx

Utsläpp av svaveloxider och nedfall av svavel leder till försurning av mark och vatten.

Stoft

Utsläpp av stoft som består av små fasta fragment som sprids i luften. Partiklar i utomhusluften, särskilt < 2,5 mikrometer, har hälsoskadliga effekter speciellt för känsliga personer.