Vi använder cookies. Vissa är nödvändiga för att sajten ska fungera. Här finns också cookies som hjälper oss att analysera vår webbplatstrafik och göra mer träffsäker marknadsföring. Läs mer om våra cookies

Oljeberedskap i Skellefteälven

– Uthållighet och ett gemensamt engagemang har gjort att vi lyckats skapa en unik lösning för att hantera riskerna för oljespill i Skellefteälven, menar Rolf Lindgren, gruppchef Miljö på Skellefteå Kraft.

Det var efter att ha följt konsekvenserna av ett oljespill i Luleälven 2003 som Rolf tog initiativet till det nätverk som idag står för oljeberedskap i Skellefteälven. Ett arbete som inte bara ger ett förbättrat skydd mot incidenter utan också en hantering som är baserad på fakta och övning.

Öppet dela idéer

Efter att ha gjort ett internt arbete med en fördjupad riskanalys kring oljeutsläpp från våra vattenkraftstationer träffade han och Ingemar Holmström, anläggningsansvarig för flera stationer i Skellefteälven, Sören Ek, miljöchef inom Vattenfall. Redan under det första mötet där i Vuollerim såg man fördelarna med ett gemensamt tänk och kunde därför öppet dela information och idéer. Gruppen utökades under det kommande arbetet.

Samverkan över kommungränsenMiljöambulans

I juni 2006 var man redo att bjuda in länsstyrelsen och räddningstjänsten i berörda kommuner för att berätta om arbetet man gjort. Och hur viktig samverkan var.

– Vi tänkte att räddningstjänsten kunde vara en stor hjälp. Utmaningen var att de inte arbetar över kommungränserna och Skellefteälven rinner ju genom flera kommuner, berättar Rolf.

 

Senare samma år skapades ett nätverk med räddningstjänsterna längs Skellefteälven tillsammans med vattenkraftsägarna i älven, det vill säga Skellefteå Kraft, Vattenfall och Statkraft. Tillsammans tog man fram planer för att förebygga läckage, hitta rätt utrustning för sanering och bygga upp en beredskap. Ett drygt år senare var en miljöambulans packad med utrustning klar och redo att användas.

Olika expertområden

– En nyckelfaktor är att vi alla kommer in med våra olika expertområden. Den största förbättringen är att vi nu samlat den utrustning som behövs och förberett kontakterna mellan de organisationer som kan tänkas bli involverade om något händer, menar Mattias Hagelin, Räddningstjänsten Skellefteå.

Han berättar också att de ändrat fokus i sina förberedelser. Förutom att naturligtvis bibehålla den tidigare förmågan att stoppa oljan så arbetar de samtidigt med att skapa bra förutsättningar för att ta upp oljan och sanera området.

Fortsatt utveckling

Idag har både Skellefteå och Malå kommun en miljöambulans. Arbetet är under ständig utveckling och många idéer dyker upp under de årliga träffarna. Göran Josefsson, Räddningstjänsten Malå, har bland annat utvecklat en skimmerfunktion som samlar olja från vattenytan.

– Vi är mycket bättre rustade nu, berättar Göran. Vi har fått jobba med utrustningen och fått praktiskt kunskap om hur oljor beter sig i vatten.

Ständigt lärande

Även Arjeplogs räddningstjänst har anslutit sig till nätverket. Dessutom har liknande arbeten påbörjats i andra områden som Umeälven, Jämtland och Norrbotten I samarbetet kring Piteälven ingår, förutom Skellefteå Kraft, PiteEnergi och räddningstjänsten även SCA och  Smurfit Kappa.

– Den här formen av samarbete, med ett ständigt lärande och ett otroligt driv från de som är med, är framgångsrikt. Det tar vi med oss även i andra delar av Sverige, menar Stellan Gunnebrink, Vattenfall.

Bildtext: Årliga övningar i oljeberedskap för räddningstjänsten.

Lösningar för det svenska kraft­systemets ut­veckling

 

Vi bidrar till vatten­kraftens miljö­fond

Varför behöver Sverige mer vattenkraft?

Om vår vattenkraft