Snabbare avveckling av torven

Beslutet spelar stor roll för målet att nå en 100 % förnybar energiproduktion, ett annat skäl är att högre beskattning gör torven mindre lönsam. Torven har fungerat som viktigt buffert- och balansbränsle – nu har vi tre år på oss att växla över till andra alternativ.

Torv­av­veckling­ens påverkan på kraftvärmeproduktionen

Cirka 10 procent av bränsleanvändningen i våra produktionsanläggningar Hedensbyverket i Skellefteå och Skogsbacka i Lycksele består av torv. Eftersom torv klassas som fossilt bränsle enligt EU:s regelverk för utsläppshandel, och Skellefteå Krafts mål är att nå en 100 procent förnybar energiproduktion, har vi beslutat att upphöra med förbränningen av torv i våra fjärrvärmeverk senast 2025 och att avveckla våra torvtäkter.

Minskat svavelutsläpp

– Torven har flera bra bränsleegenskaper, dels innehåller den svavel som på ett effektivt sätt skyddar och rengör våra pannor från den beläggning som kan bildas, dels minskar den risken att bäddmaterialet i botten av pannan smälter ihop berättar Ulf Hedqvist, affärsenhetschef på Värme.

När vi slutar elda torv ser vi på möjligheten att tillsätta svavel till bränslet. Fördelen är att vi på ett bättre sätt kan kontrollera och anpassa svavelhalten och på så vis få ett minskat svavelutsläpp än tidigare, samtidigt som vi behåller en hög verkningsgrad i pannan. I samband med att vi fasar ut torven kommer även mängden aska från pannorna att minska med nästan 50 procent, vilket är ännu ett steg i rätt riktning mot en hållbar produktionsutveckling.

Tester

Under kommande år kommer vi att tillsammans med experter utföra tester och se på möjliga lösningar och anpassningar av våra pannor för att kunna bibehålla en hög tillgänglighet och värmeproduktion även utan torv avslutar Ulf.

Plan för efterbehandling av våra torvtäkter

Skellefteå Kraft har tre stycken torvtäkter, Röjnorets torvtäkt, Norrhedens torvtäkt samt Stordegermyrans torvtäkt och är först i Sverige med att efterbehandla mark där det fortfarande finns stora områden med djup torv kvar. Det innebär att det inte finns någon praxis för hur efterbehandlingen ska genomföras.

För att undersöka förutsättningarna för en hållbar efterbehandling har konsultstöd upphandlats.

Röjnorets torvtäkt

Under 2021 färdigställdes den övergripande efterbehandlingsplanen där beslut från Länsstyrelsen väntas. En övergripande efterbehandlingsplan är första steget i efterbehandlingen. När Länsstyrelsen godkänt den blir nästa steg att ta fram en slutgiltig efterbehandlingsplan.

Norrhedens torvtäkt

Under 2021 har Skellefteå Kraft tillsammans med Sweco tagit fram en efterbehandlingsplan som lämnades in till Länsstyrelsen i februari 2022. Då fokus ligger på efterbehandling mot våtmark krävs en vattenverksamhetsansökan innan Länsstyrelsen kan godkänna att efterbehandling påbörjas – denna är nu under framtagande. Under 2022 så efterbehandlades 95 hektar vid Norrhedens torvtäkt till våtmark.

Stordegermyrans torvtäkt

En dialog med Länsstyrelsen om möjlighet att upprätta solcellspark som en alternativ efterbehandlingsmetod har inletts. Underlag för detta håller på att tas fram.

Avvecklingen av torvtäkterna ska vara klar senast 2044 då det sista täkttillståndet går ut.