Snabbare avveckling av torven

2019 tog Skellefteå Kraft beslutet att upphöra med torven som bränsle 2025 istället för 2030.

Beslutet spelar stor roll för målet att nå en 100 % förnybar energiproduktion, ett annat skäl är att högre beskattning gör torven mindre lönsam. Torven har fungerat som viktigt buffert- och balansbränsle – nu har vi fem år på oss att växla över till andra alternativ.

Torvavvecklingens påverkan på kraftvärmeproduktionen

Cirka 10 procent av bränsleanvändningen i våra produktionsanläggningar Hedensbyverket i Skellefteå och Skogsbacka i Lycksele består av torv. Eftersom torv klassas som fossilt bränsle enligt EU:s regelverk för utsläppshandel, och Skellefteå Krafts mål är att nå en 100 procent förnybar energiproduktion, har vi beslutat att upphöra med förbränningen av torv i våra fjärrvärmeverk senast 2025 och att avveckla våra torvtäkter.

– Torven har flera bra bränsleegenskaper, dels innehåller den svavel som på ett effektivt sätt skyddar och rengör våra pannor från den beläggning som kan bildas, dels minskar den risken att bäddmaterialet i botten av pannan smälter ihop berättar Ulf Hedqvist, affärsenhetschef på Värme.

När vi slutar elda torv ser vi på möjligheten att tillsätta svavel till bränslet. Fördelen är att vi på ett bättre sätt kan kontrollera och anpassa svavelhalten och på så vis få ett minskat svavelutsläpp än tidigare, samtidigt som vi behåller en hög verkningsgrad i pannan. I samband med att vi fasar ut torven kommer även mängden aska från pannorna att minska med nästan 50 procent, vilket är ännu ett steg i rätt riktning mot en hållbar produktionsutveckling.

Under kommande år kommer vi att tillsammans med experter utföra tester och se på möjliga lösningar och anpassningar av våra pannor för att kunna bibehålla en hög tillgänglighet och värmeproduktion även utan torv avslutar Ulf.

Plan för efterbehandling av våra torvtäkter

Skellefteå Kraft har tre stycken torvtäkter och är först i Sverige med att efterbehandla mark där det fortfarande finns stora områden med djup torv kvar. Det innebär att det inte finns någon praxis för hur efterbehandlingen ska genomföras.

För att undersöka förutsättningarna för en hållbar efterbehandling har konsultstöd upphandlats. Under 2020 kommer samråd med markägare, kommunen, länsstyrelse och berörda samebyar att genomföras för att föra en dialog kring alternativa vägar framåt.

Avvecklingen av torvtäkterna ska vara klar senast 2044 då det sista täkttillståndet går ut.

 

 

Till toppen
83 queries in 0.000 seconds, using 21.62MB memory
Page accelerated by IISpeed - Page Speed optimization by Google for Microsoft IIS and ASP.NET