Skydd av natur och biologisk mångfald
I dialog med våra intressenter och med hjälp av experter arbetar vi för att balansera värdet av energiproduktionen med den påverkan som eldistribution, vind- och vattenkraft kan ha på växt- och djurliv.
Påverkan på biologisk mångfald
Våra elnät och vår energiproduktion påverkar kringliggande ekosystem och biologisk mångfald. Det handlar framför allt om hur vattenkraften orsakar förändringar av vattenmiljöer och hinder för fiskvandring, men också om påverkan från markanvändning i form av skogsbruk, torvtäkter och utbyggnad av vårt ledningsnät.
Våra vattenkraftanläggningar kan hindra fiskar från att vandra och variationerna i vattenståndet påverkar växt- och djurliv i och kring vattendragen.
Vår utgångspunkt är att vi vill behålla och utveckla vattenkraftens produktionskapacitet och reglerförmåga, samtidigt som vi svarar upp mot krav och förväntningar vad gäller biologisk mångfald.
Även vindkraften och elnäten kan ha påverkan på biologisk mångfald, genom exempelvis buller, påverkan på fågelliv och markanvändning. Samtidigt kan ledningsgator och andra anläggningar också främja biologisk mångfald genom att skapa förutsättningar för hotade arter.
Läs mer om vind– och vattenkraftens miljöpåverkan.
Enligt Sveriges nationella plan för vattenkraften, som beslutades 2020, ska alla vattenkraftsanläggningar omprövas före 2040, enligt en fastställd tidplan. Syftet är att fastställa moderna miljövillkor för vattenkraften som leder till både effektiv produktion av vattenkraftsel och bästa möjliga nytta och ekologisk status för vattenmiljöerna. Omprövningarna inkluderar kartläggning av påverkan och åtgärder för biologisk mångfald.
Strategi baserad på kunskap
Arbetet med biologisk mångfald är komplext. Processen från inventering av växter och djur, till identifiering av påverkan, effekter och lämpliga åtgärder tar tid. En viktig del handlar om att bygga kunskap, som fortfarande är begränsad på många områden. Tillsammans med branschen och expertkonsulter har vi de senaste åren kartlagt naturvärden och hur verksamheten påverkar omgivande ekosystem, definierat prioriterade målområden och åtgärder. En viktig del är också att undersöka hur Skellefteå Kraft lokalt kan främja arter och gynna ekosystemen.
Vi arbetar efter en övergripande strategi där aktivitetsplaner tagits fram för varje verksamhetsdel: vindkraft, vattenkraft, elnätet, skog och torv.
Vårt systematiska arbetssätt för biologisk mångfald börjar med inventering av växt- och djurliv i respektive område. För områden där viktiga arter eller höga naturvärden hittas, görs närmare undersökning av påverkan och effekter, för att identifiera åtgärder som kan skydda och gynna arterna. Därefter tas specifika skötselplaner fram. Åtgärder och skötsel görs tillsammans med förvaltningsservice, externa partners eller andra markägare där vi inte själva äger marken.
Inventeringar och uppföljningar görs också tillsammans med myndigheter. Det sker dels genom inventeringar och åtgärder som vi själva genomför och följer upp för att skaffa erfarenheter och utveckla metoder för skötsel. Dels de som sker i samråd med myndigheter enligt kontrollprogram för att se hur våra anläggningar påverkar naturen och för att kunna sätta in lämpliga åtgärder.
För områden där särskilda naturvärden hittas tas anpassade skötselplaner fram. Vi tar också fram informationsmaterial till allmänhet och länsstyrelse. 2021 har vi arbetat med flera områden, bland annat med åtgärder som gynnar skyddsvärda populationer av kärlväxter, fjärilar, fladdermöss och fåglar.
Vi utgår från den så kallade skadelindringshierarkin som arbetsmodell. Det innebär att åtgärder för att skydda biologisk mångfald följer prioriteringsordningen Undvika, Minimera, Restaurera och Kompensera, för den negativa påverkan som verksamheten orsakar. Under 2022 har vi jobbat vidare med att implementera modellen i verksamheterna, för beslut och utvärdering av vidtagna åtgärder.
Stärkt kompetens och ambitionsnivå
Frågorna om biologisk mångfald och hur vi använder och skyddar våra ekosystem har fått mer fokus såväl nationellt som på EU- och global nivå. FN-konferensen om biologisk mångfald 2022, COP15, resulterade i överenskommelsen att skydda 30 % av jordens natur, ett mål som också motsvaras av EU:s mål.
Skellefteå Kraft har ambitionen att vara i framkant och agera som förebild i arbetet. I ett nästa steg ska vi ta fram en ny strategi som tydliggör vår ambition och våra mål. Som ett viktigt steg har vi under året förstärkt organisationen med en anställd biolog för att fortsätta driva oss själva och branschen att få ambitiösa arbetssätt och praxis på plats där klimatfrågan och biologisk mångfald kopplas samman. Artskyddsfrågor har stort fokus i alla våra projekt.
Projekt och samarbeten
Kraftledningsgatorna i elnätet påverkar flora och fauna. Inventering av växt- och djurliv i och intill gatorna med GIS-analys och fältundersökningar har visat att vissa arter, som försvunnit när omgivande områden växt igen, har kunnat bibehålla populationen i områden som röjs och underhålls. På något sätt kan man alltså kalla de arter vi har i vårt ledningsnät för ett biologiskt kulturarv. Flera hotade, så kallade rödlistade arter har hittats, bland annat topplåsbräken och violett guldvinge. Detta är arter som även Naturvårdsverket har speciella åtgärdsprogram för att bevara.
Ett exempel på uppföljningsprogram är Uljabuouda vindkraftpark, där en inventering av växt- och djurarter gjordes på platsen tio år efter etablering. De öppna hed- och ängsliknande områdena inom vindkraftsparken har till stora delar bibehållits under drift, vilket gjort att insekter, bland annat den rödlistade alphumlan, kunnat finnas kvar inom vindkraftsområdet. Dessutom har inventeringen också visat att fåglar, som ängspiplärka och ljungpipare, finns kvar inom området i samma täthet som innan etableringen av vindkraftsparken.
CLImB – branschöverskridande samarbete
Sedan 2020 är vi tillsammans med ett antal andra stora svenska företag med i näringslivsinitiativet CLImB. Målet är att utforma en gemensam och trovärdig värderingsmetod för påverkan på biologisk mångfald. Arbetet har fortsatt under 2022, metodik och verktyg lanseras under 2023.
Skogen och marken vi äger
Skellefteå Kraft äger och förvaltar 11 499 hektar skog och mark, varav cirka 9 000 hektar är produktiv skogsmark. Vårt markinnehav förändras över tid, då områden kan förvärvas eller säljas till vår ägare Skellefteå kommun med anledning av stadens utbyggnad.
Ökande värde av skog och mark
Efterfrågan på både mark och skogsråvara ökar. Samtidigt ökar insikten i samhället om värdet av fungerande ekosystem och biologisk mångfald. Det gör det viktigare för oss att förvalta vår skog och mark på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt, och identifiera vilka värden och nyttor som ska prioriteras. Råvaruutvinning och exploatering för nät och byggnader såväl som kolsänka, avsättningar för ekologiska värden och rekreationsvärden är några av de områden vi ser över.
Vi brukar vår skog på ett hänsynsfullt sätt där avverkning inte sker i högre takt än återväxt. Sedan 2020 är vårt skogsbruk certifierat enligt PEFC, världens största certifieringssystem för uthålligt skogsbruk. Under 2022 har en uppföljande revision gjorts av oberoende aktör.
Vi har under året antagit nya skötselriktlinjer för den skog vi äger och förvaltar. Val av strategi för avverkning har gjorts med hänsyn till klimatpåverkan och trädens roll för kolinlagring, vilket innebär att vi framöver kommer avverka betydligt mindre än skogens tillväxttakt.
Inventering av naturvärden
Vi har som ambition att inventera naturvärden i våra skogsinnehav löpande i samband med gallring och avverkning. Cirka 9 procent av arealen avsätts till skyddade områden och till områden för aktiv naturvård såsom t ex bränning, skötsel av ängsmark, tillskapande av lövdominerande skogar samt rekreations- och upplevelsehänsyn. I denna redovisning ingår inte Vitberget som är tänkt som ett framtida naturreservat och kommer att lösas in av Skellefteå kommun inom några år. Under 2023 har en kalhyggesfri avverkning på 10 hektar genomförts.
Främjande av naturvärden längs Skellefteälven
Skellefteå Krafts marker längs Skellefteälvens dalgång mellan Selsfors upp till Svansele har många värden som sammanfaller på flera sätt. På många avsnitt så är markerna mer eller mindre sammanhängande längs älven. Detta i kombination med att det längs hela sträckan finns rikligt med naturvärden och rödlistade arter, både på Skellefteå krafts mark och i form av små skyddade värdekärnor på privat mark. Sammantaget så innebär detta att man på sikt med små medel kan skapa spridningskorridorer för hotade arter (grön infrastruktur).
Med stöd från länsstyrelsen i form av LONA-medel har en fördjupad naturvärdesinventering genomförts längs med älven. Resultatet är ett förslag på åtgärder för att inte bara skydda utan också utveckla och skapa nya naturvärden.
Visionen är en ”grön korridor” där de arter som lever längs älven kan kunna sprida sig mellan sina respektive områden, så kallade värdekärnor, och där vi stärker och utvecklar de naturvårdsobjekt vi har.
Genom skydd av natur och biologisk mångfald bidrar vi till Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald.